Det finns ett väldigt stort utbud av olika knivar på marknaden, men hur vet man hur många knivar en hemmakock behöver, och vilka egenskaper ska de olika knivarna ha? Vi reder ut vilka olika knivsorter det finns och guidar dig till rätt val.
Välj kniv utifrån dina behov
Innan du tar ett köpbeslut kan det vara god idé att testa olika knivmodeller och se vilken som ligger bäst i handen. Alla har olika stora händer och det är bra att känna efter vilket handtag och vilken tyngd som passar dig.
Utgå från hur mycket mat du lagar och vilken typ av råvaror du hanterar. Sedan beror valet självklart också på hur mycket pengar du är villig att lägga ut. Priset hör oftast ihop med kvalitén.
Om du vill köpa en bra uppsättning med knivar som löser det mesta i köket ska du satsa på en kockkniv, en grönsakskniv, en brödkniv, en skalkniv och en filékniv. Vilket märke, modell och material du ska välja är helt individuellt.
Dessa fem knivar är en bra grund, sedan kan du såklart bygga ut med hur många som helst. Trancherknivar, laxknivar, hackknivar och urbeningsknivar … Listan kan göras lång.
1. Kockkniven – praktisk allroundkniv
Om du vill ha en bra kniv i köket att börja med är det en kockkniv du ska ha – den är bra till det mesta. Med den kan du skära, hacka och tärna allt från kött och fågel till grönsaker och rotfrukter.
En kockkniv har ett brett blad och är något svängd längs eggen. Längden ligger oftast någonstans mellan 15 och 30 cm.
2. Grönsakskniven hackar och skär
Skär du mycket grönsaker och vill ha en kniv som är lite mindre och smidigare än en rejäl kockkniv kan du investera i en bra grönsakskniv. De kan se väldigt olika ut: Det finns de som är rätt höga och tunga för att ligga stadigt i handen när du hackar, sedan finns det även små och lättare varianter som lämpar sig extra bra för att exempelvis skära tomater. En grönsakskniv har ofta ett knivblad som är mellan 9 och 18 cm långt.
3. Brödkniven – en tandad klassiker
En kniv som bör finnas i allas knivarsenal är den sågtandade kniven, känd som brödkniv. Det är en universalkniv som passar lika bra till att skära bröd som att dela ett kålhuvud eller en tomat. En brödkniv bör vara mellan 23 och 32 cm; ju större kniv du har, desto lättare blir det att dela en stor limpa.
4. Skalkniven – liten och smidig
Skalkniven är den minsta kniven i knivfamiljen. Storleken gör den smidig och bra för att skala och dela frukt och grönt – perfekt för de minsta råvarorna såsom vitlök eller chili. En skalkniv har ett knivblad som är cirka 8–15 cm långt. Skalkniven bör vara riktigt vass för att kunna utföra de mer precisa momenten.
5. Filékniv – för fisk och kött
Den femte kniven som är riktigt användbar är filékniven. Den är flexibel med ett smalt och böjligt blad som kommer åt under fisk- eller kycklingskinnet. Filékniven är idealisk då du benar ur och skär ut fina fiskfiléer eller putsar kött. En filékniv bör vara mellan 16 och 23 cm.
Japanska och europeiska knivar är olika
Man brukar skilja på japanska knivar och europeiska knivar. Skillnaden mellan modellerna är att japanska knivar har tunnare egg som ger ett väldigt fint snitt. De europeiska knivarna är grövre och har tjockare blad. Vinkeln på eggen på knivarna skiljer sig också.
Stålknivar kräver underhåll
Det vanligaste materialet i knivar är stål kombinerat med ett handtag i plast eller trä. De knivar som betecknas som rostfria innehåller en liten andel kol, samt krom som ökar rostskyddet, men bladen är relativt mjuka. Hårdare knivblad innehåller en större andel kol och rostar därmed lättare – men håller skärpan mycket längre.
Bland stålknivarna finns flera modeller och hårdhetsgrad att välja mellan. Stålknivar är tåliga, men behöver handdiskas och underhållas för att behålla sin skärpa.
Keramiska knivar – skär lök utan tårar
Keramiska knivar är lätta, hårda och behåller skärpan längre än en stålkniv. Knivarna rostar inte och påverkas inte av syrliga ämnen, oljor och salter. De ändrar inte heller smak, lukt eller utseende av mat. Dessutom blir grönsaker som avokado och sallad inte bruna när de skärs med keramisk kniv då den inte överför några metalljoner till maten.
Du slipper också tårar när du skär lök, då det är den kemiska processen som uppstår när stålbladet möter löken och bildar metalloxid som gör att ögonen rinner.
Tack vare sin låga vikt passar de människor som till exempel har problem med lederna.
Det är en bra förstakniv eftersom den kräver så lite underhåll. En nackdel är att de är något mer ömtåliga om du tappar dem på ett hårt material.
Hur du vårdar dina knivar kan du läsa om här.
Knivtips från en stjärnkock:
