Hem Hälsa 6 stärkande örter för kropp och själ

6 stärkande örter för kropp och själ

av Maria Starberg

Klosterträdgårdar och husmödrars köksträdgårdar var för inte så länge sedan våra närmaste apotek. Mycket av det vi tänker på som smaksättare har varit lika självklart som medicin. De mest smakrika livsmedlen är ofta de som har den största effekten. Du kan se det som att naturen sett till att vi inte överdoserar. Eller har någon funderat på vitlök som bas till middagen? Här har vi plockat ut örter som stärker immunförsvaret och hjälper oss att varva ned när livet går på högvarv.

Salvia – räddaren i nöden

Hur kan den människa dö som har salvia i sin trädgård? Så lyder ett latinskt ordspråk, och det säger en del om kraften hos denna ört. I Romarriket ansågs salvian vara den läkeväxt som fått de flesta gåvorna, den som kan bota fler sjukdomar än någon annan. Namnet kommer av latinets salvare, som betyder att bota, att rädda. Engelskans ord för salvia, sage, betyder också klok gubbe. 

Salvia anses kunna ge energi och förbättra minnesförmågan, men är även bakteriedödande och lindrar inflammationer. Den är bra för matsmältningen och kan hjälpa när matlusten tryter. Salvia är bra mot magkatarr, kan lindra luftrörskatarr, hosta och mensvärk. Salvian anses dessutom försena åldrandet!

Carl von Linné rekommenderade ett avkok på salvia för gamla, sjuka och klena, och menade att det också var bra mot nattliga svettningar. Pröva gärna att dricka salviate som en kur, oavsett om svettningarna beror på infektion, stress eller övergångsbesvär. Begränsa kuren till två veckor, eftersom salvia innehåller det giftiga ämnet thujon, samma ämne som gör malört beskt. Gillar du inte smaken kan du lägga salvia i badvattnet, eller i ett fotbad. Om du har blödande tandkött eller blåsor i mun eller svalg, gurgla med salviate.

Vitlök – mot mer än vampyrer och häxor

Vitlök har ansetts hålla både vampyrer och häxor borta. I dag har vi kanske inte så stora problem med dem, men vitlök är bra mot mycket annat också! Vitlöken tar kål på både virus och bakterier – vid tillagning renas också luften. Vitlök kan reglera aptiten, och förbättra matsmältningen genom att öka mängden matsmältningsvätskor och hämma jäsningen i tarmen. Den kan öka kroppens förmåga att ta upp kalcium och verkar urindrivande och kramplösande. Vid åldersdiabetes hjälper vitlöken till att reglera blodsockret, och vid bronkit är den slemlösande. De som äter vitlök regelbundet minskar risken för tjocktarms- och magsäckscancer.

Vitlök kan minska risken för hjärtinfarkt, genom att den stärker kärlväggarna, sänker blodtrycket, sänker nivåerna av LDL (det dåliga kolesterolet) och ökar nivåerna av HDL (det goda kolesterolet). Blodets propplösande förmåga ökar, och blodplättarnas klibbighet minskar och därmed risken för blodproppar. Inom ayurveda, den mångtusenåriga indiska läkekonsten anses vitlöken vara ett föryngringsmedel och dessutom ett ypperligt afrodisiakum. 

Huskurerna med vitlök är många. En klassiker är att krossa en vitlöksklyfta som får dra i två deciliter vatten i några timmar – drick tre gånger om dagen. Du kan också pickla vitlök för att alltid ha till hands. Skala så många vitlöksklyftor som du kan få ned i en burk. Koka upp 1 dl vatten, 1 dl vinäger och ¼ dl salt, låt sjuda i 10 minuter. Tillsätt vitlöksklyftorna och eventuellt lite chiliflingor och dill. Häll försiktigt över allt i burken och skruva på locket ordentligt. Placera burken i kastrullen och täck med vatten. Koka i tio minuter, och låt svalna. Förvara i kylskåp och ät en klyfta om dagen.  

Ingefära – mot illamående och så mycket mer

Vi har fått lära oss att ingefära är bra mot åksjuka, men även mot illamående vid graviditet eller på grund av cellgifter. Den hjälper också de glatta musklerna i magsäcken att slappna av så att maten lättare kan transporteras vidare – bra för den som har problem med uppblåst mage, sura uppstötningar eller IBS. Redan på 1980-talet visade forskningen att ingefäran var mer effektiv än befintliga läkemedel för att att läka magsår. Den är ganska stark, så för dig som har problem med magen kan det vara klokt att vänja kroppen vid en liten mängd och se hur den reagerar. 

Ingefära är allmänt stärkande. Den innehåller massor av antioxidanter och är bra mot förkylningar, framför allt om man tar den förebyggande. För åldersdiabetiker kan ingefära vara ett alternativ till insulin, eftersom den hjälper muskelcellerna att ta upp mer socker från blodet. Gingerol, som finns i ingefära, liknar acetylsalicylsyra och är både smärtstillande och antiinflammatoriskt. En kopp starkt ingefärste kan hjälpa om det tas direkt när ett migränanfall är på gång. För dig som till exempel har artros kan ingefära göra underverk med lederna. Gingerol är även starkt blodförtunnande. Om din läkare avrått dig från att ta läkemedel med acetylsalicylsyra bör du vara försiktig även med ingefära. 

En enkel ingefärsshot gör du genom att skala och finriva cirka 200 gram ingefära, och lägga i en kastrull med en halv liter vatten. Värm till 60 grader, ta av från värmen och låt svalna till cirka 45 grader. Tillsätt saften av två citroner och cirka två teskedar honung. Låt svalna ytterligare, sila och häll på flaska. Håller cirka två veckor i kylskåp. Ta en liten hutt varje morgon.

Ett förkylningste kan du göra genom att koka upp en halv liter vatten med en bit finskuren ingefära och en till två finhackade vitlöksklyftor. Lite svartpeppar eller kanel till sägs förstärka effekten. Låt dra i tio minuter, sila och drick.

Kamomill – även för män

Traditionellt användes kamomill ofta mot “kvinnosjukdomar”, enligt en vanlig idé om att lika botar lika, och om du delar kamomillblomman så gömmer den ett utrymme som med lite fantasi kan liknas vid en livmoder. Så kan du också skilja den från den snarlika växten baldersbrå, som har en fylld blomkropp. Visst kan kamomill hjälpa mot smärtsamma menstruationer, men den kan mer än så. Te på kamomill smakar sött och gott, och hjälper vid oro och sömnlöshet, stärker immunförsvaret, lindrar vid förkylning och feber samt vid mag- och tarmkatarr och sura uppstötningar. Utvärtes kan ett avkok på kamomill användas vid eksem, hudinflammationer och svårläkta sår, eller för att ge blont hår extra lyster. Du kan också lägga kamomill i ett lugnande kvällsbad. 

Citronmeliss – gör dig lugn och glad

Bin älskar denna växt, som ofta planteras nära bikupor. Den har fått sitt namn av citrondoften och av latinets namn för honung, mel. Växtens alternativa namn, hjärtansfröjd, beskriver hur den använts för att stärka både hjärta och humör, och hjälpa dig komma i balans. Den är humörhöjande, bra mot mental trötthet och melankoli, och förbättrar inlärningen. Samtidigt lugnar den ett stressat sinne, kan sänka både puls och ett lätt förhöjt blodtryck, hjälpa en orolig mage och råda bot när det är svårt att sova. 

Rosmarin – kärleksgudinnans ört

När rosmarinen blommar sprids små blekblå blommor likt daggdroppar över busken. Ros marinus är latin för havets dagg, och hos romarna var växten helgad åt Afrodite, kärleksgudinnan. Rosmarin har använts för att både dra till sig kärlek och skydda den. Örten är bra för minnet och koncentrationsförmågan. I antikens Grekland bar därför studenterna kransar av rosmarin för goda resultat vid examensprov, i Sydtyskland har man bundit brudkronor av rosmarin för att främja troheten, medan man i Italien fortfarande ofta lägger rosmarinkvistar på gravar som en symbol för odödlighet och hågkomst. Rosmarin är gott i många maträtter, men använder man torkad rosmarin kan det vara bra att mortla den, både för att släppa fram smakerna bättre och för att slippa känslan av att tugga på barr. Te på rosmarin motverkar nedstämdhet, är lugnande och antiseptiskt, kramplösande och hjärtstimulerande. Det är smärtstillande, hjälper mot lågt blodtryck och mot dålig blodcirkulation. Ett bad med rosmarin är bra för dig som är frusen, eller som har ömma, stela muskler. Det sägs också att fästingar kan hållas borta genom att man gnider in huden med färsk rosmarin innan man går ut i naturen. 

Källor:
Annas örtagård, om glädjen att odla och använda kryddor, av Anna Bergenström
Odling och användning, av Elisabeth Hoppe
Örter och kryddor. För doftens, hälsans och smakens skull, av Marguerite Walfridson
Huskurer och läkekonster, av Marguerite Walfridson
Häxans trädgård. Läkeväxter förr och nu, av Hella Nathorst-Böös

Du kanske också gillar