Hem Sallader Pastasallad enkel och snabb rätt i alla situationer

Pastasallad enkel och snabb rätt i alla situationer

av Maria Starberg

En av de snabbaste rätterna att göra, speciellt om du har pasta som du använde dagen innan till någon annan rätt. Går att variera i alla möjliga och omöjliga kombinationer.

Pastan passar ihop med det mesta och kan lika gärna göras vegetarisk som tillsammans med kyckling, skinka, tonfisk eller något annat som finns hemma. Passa på att göra en stor sats så räcker det i flera dagar eller till en buffé, ta med till lunch eller packa ner en skål i picknickkorgen!

Krämig pastasallad

8 portioner

Ingredienser

500 g pasta penne
1 Stor kyckling, grillad
1 st Purjolök, liten
3 dl gräddfil
2 dl créme fraiche
140 g Bacon
200 g fetaost
2 st Paprikor, röda
1 tsk Salt
2 krm svartpeppar
Pesto
1 dl olivolja
100 g Parmesan, riven, färsk
3 st vitlöksklyftor
1 kruka basilikablad
50 g pinjenötter
2 krm salt
Servering
1 nypa salladsskott, färska
1 kruka oregano

Så här gör du

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Spola i kallt vatten och låt rinna av. Blanda med creme fraiche och gräddfil.

Pesto

Skala och pressa vitlöken. Mixa basilikablad och pinjenötter. Häll i olivoljan, blanda ner parmesanost och vitlök. Smaka av med salt. Blanda ner peston i pastan. Bena ur och skär kycklingen i bitar. Skär bacon i bitar och stek det knaprigt i stekpannan. Låt det sedan rinna av på hushållspapper. Ansa och finstrimla purjolöken. Kärna ur och skär paprikan i bitar. Skär osten i små tärningar. Blanda pastan med kyckling, bacon, purjolök, paprika och fetaost. Smaka av med salt och peppar.

Garnera med salladsskott och oregano.

Makaroner i aprikos? Spaghetti som växer på träd?

Här har jag samlat ett och annat skoj om pastans historia

Ordet pasta härstammar från grekiskans kornmjölsgröt. På italienska betyder det deg – rätt och slätt!

Sverige Debuten

Pastan tog sig till Sverige via det franska hovet redan på 1600-talet. I Cajsa Wargs Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber från 1755 hittas det äldsta bevarade pastareceptet, där makaronerna ska kokas i köttsoppa, och sedan stuvas med riven ost och muskot.

Makaroner i aprikos,anyone?

Under 1900-talet byggdes så kallade makaroni butiker i flera svenska städer. 1941 gav de tillsammans ut kokboken 91 olika sätt att tillaga svenska makaroner. Bland annat innehöll kokboken recept på makaroner kokade i aprikossoppa och stjärn makaroner i gröt med kanel. Blir du sugen på att testa?

April april, alla pastaträdsodlare!

Ett av de första aprilskämten på TV sändes 1957 på brittiska BBC – och handlade om just pasta. Inslaget visade en schweizisk familj som plockade spaghetti trådar från ett träd och lät dem torka i solen. En programledare berättade om hur alla spaghetti trådar blev samma längd på grund av odlarnas hårda arbetare. Efter inslaget hörde mängder av tittare av sig för att få råd om hur de bäst kunde odla spaghetti träd. Ett väldigt lyckat aprilskämt, helt klar

När makaronerna marscherade in

”Låt makaroner gå in när potatisen går ut” löd en reklamaffisch från ICA i mitten av 1900-talet. En slogan som skulle visa sig bli verklighet. Mellan 1960 och 2010 nästan halverades svenskarnas potatiskonsumtion och pastan tog över potatisens självklara plats som kolhydrat på tallriken.

Pastan var lättlagad, hade korta koktider och behövde inte tvättas eller skalas. Och 1961 kom det snabbaste alternativet av dem alla – snabbmakaronerna. Från 60 minuters koktid till 3! 2008 åt svensken i genomsnitt nio kilo pasta per person och år. 50 år tidigare åt hen inte ens ett kilo.

Köttfärssås med spaghetti har sedan 1970-talet varit en av våra mest populära rätter, och 2012 var det den vardagsrätt vi stoppade i oss allra mest. Från penne till ravioli Penne, farfalle, gnocchi, spaghetti, tagliatelle.

Visste du att det finns över 600 olika pastasorter runt om i världen? Pasta vareviga dag Jo, det är sant. De flesta italienare påstår sig äta åtminstone en portion pasta varje dag.

Pastans ursprung

Kineserna har hävdat att Marco Polo tog med sig pasta till Italien från Kina. Men perserna hävdar att den sassanidiska kungen Khosrau I uppfann pasta under en viltjakt.

Det finns även tecken på att kineserna skulle ha hunnit uppfinna pasta kring år 2 000 f.Kr. Arkeologen Lu Houyan från den kinesiska vetenskapsakademin i Peking har i nordvästra Kina funnit en skål med krusig spaghetti som fastslagits vara 4 000 år gammal – 2 000 år äldre än de hittills äldsta referenser man har till spaghetti. Analyser av fyndet har visat att man inte – som normalt i dag – har framställt det av vete eller ris utan istället av två slags hirs. Vete kom till Kina först 1 000 år senare.

Pasta fanns också i Medelhavsområdet under antiken.

Grundrecept pastadeg

Det här behöver du till ca 4 portioner:
4 dl durumvetemjöl
2 st ägg
1 dl vatten
1 msk olivolja
salt

Häll upp mjölet i en hög på ett bakbord eller en stor skärbräda och gör ett hål i mitten. Tillsätt äggen i hålet samt olja och salt. Vispa försiktigt med en gaffel så ägg och olja blandar sig Fös försiktigt med ena handen ned lite mjöl i taget i äggsmeten och blanda försiktigt ihop degen första med gaffeln sedan med händerna.

Tillsätt vattnet lite i taget tills du arbetat in allt mjöl. Knåda 5-10 minuter till du har en mjuk, blank och elastisk deg. Forma degen till en boll och låt den ligga och vila i en skål täckt med bakduk i kylskåpet minst en halvtimme. Dela degen i tre lika stora delar. Platta ut varje del så mycket som möjligt. Kör plattorna igenom pasta maskinens utkavling del i det första (grövsta) läget. Mjöla generöst. Ställ in på 4 eller 5 lägen tunnare.

Kavla igenom plattorna tills de är lövtunna. Låt plattorna hänga och torka över t ex ett kvastskaft minst 15 minuter och upp till en halvtimme. Kör degen i pastamaskinens tillsats för spaghetti eller tagliatelle alternativt skär eller sporra till remsor och låt torka ytterligare 10-15 minuter. Koka i saltat vatten 1-2 minuter.