Nu är det snart dags igen. Den 17 februari 2026 infaller dagen då vi svenskar kollektivt sätter i oss miljontals gräddfyllda bullar. Kärt barn har många namn och oavsett om man säger fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller bara semla så är kärleken till detta bakverk enorm.
Men varför äter vi egentligen bullar med mandelmassa och grädde just den här tisdagen i februari? Historien bakom vår moderna favoritfika är en resa från strikt fasta och varm mjölk till moderna trender och virala succéer.
En dag för att frossa i fett och socker
Namnet avslöjar egentligen hela syftet med dagen. En ”fet tisdag” handlade förr i tiden om att äta upp sig ordentligt. Detta var nämligen sista chansen att njuta av god och kraftig mat innan den 40 dagar långa fastan inleddes på askonsdagen. Under den kommande fastan var det förbjudet att äta kött, ägg och vitt mjöl, så det gällde att passa på.
Fettisdagen är den stora finalen i det som kallas fastlagen, en tredagarsfest som inleds med fastlagssöndagen, även kallad köttsöndagen, då man åt fläsk. Därefter följde blåmåndagen då man vilade och bakade, för att slutligen landa i fettisdagen då mjölmat och bullar stod på menyn.
Från enkel hetvägg till modern gräddbomb
Semlan har inte alltid varit den gräddiga dröm vi ser i bagerifönstren idag. Ursprunget hittar vi i 1700-talets ”hetvägg”. Ordet kommer från tyskans heisse wecke och bestod av en enkel vetebulle, ofta kryddad med kummin. Man gröpte ur inkråmet, blandade det med mandelmassa och serverade allt i en djup tallrik med varm mjölk.
Det var faktiskt först efter första världskriget, under 1900-talet, som den moderna semlan tog form. Då blev vispad grädde och florsocker standard, och hetväggen började ätas mer som en bakelse till kaffet än som en soppa. På senare år, särskilt från 2015 och framåt, har utvecklingen exploderat. Semmelwrappen startade en våg av kreativitet som gett oss allt från nachosemlor till croissantsemlor. Kanske blir 2026 året då matchasemlan slår igenom på bred front?
Sanningen om kungen som dog av semlor
Det finns nog ingen mathistorisk anekdot som är mer känd i Sverige än den om kung Adolf Fredrik. Historien säger att han dog på fettisdagen den 12 februari 1771 efter att ha förätit sig på semlor. Sanningen är att kungen drabbades av ett slaganfall, men det är inte omöjligt att måltiden bidrog.
Menyn den kvällen var minst sagt mastig. Kungen hade satt i sig hummer, ostron, surkål, kött med rovor, böckling och sköljt ner det med champagne. Som kronan på verket avslutade han festmåltiden med hela 14 portioner hetvägg. Så även om det inte var semlan ensam som var boven, så var den definitivt en del av den tunga finalen.
Lite rolig kuriosa att briljera med
Ordet semla kommer ursprungligen från latinets simila, som betyder fint vetemjöl. Det är alltså mjölet och inte formen som gett bullen dess namn.
En annan intressant detalj är att man bör vara tydlig om man beställer fika i Finland. Där betyder ordet ”semla” nämligen en helt vanlig småfranska eller fralla. Vill man ha den söta varianten med grädde ska man istället be om en fastlagsbulle. Det har heller inte alltid varit fritt fram att sälja semlor när som helst. Så sent som 1952 fick några bagare i Malmö böter för att de hade tjuvstartat försäljningen innan den tillåtna tiden.
Källor
- https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/semlor/
- https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser/handelser/fettisdagen
- https://historiskamedia.se/artiklar/adolf-fredrik-at-ihjal-sig-pa-semlor/
