Visste du att kanelbullen en gång i tiden var en exklusiv lyxvara som bara ett fåtal hade råd med? Följ med på en smakrik resa från 1300-talets exotiska kryddhandel hela vägen till 1950-talets sjudande kafferep och fram till skapandet av en av årets mest älskade temadagar.
En urgammal krydda möter svensk baktradition
Kanel är faktiskt en av världens äldsta kryddor och användes som medicin långt innan den ens hamnade i närheten av ett bakverk. Redan på 1300-talet hittade denna exotiska bark hela vägen upp till Norden. Det skulle dock dröja ganska länge innan kanelen fick sällskap av vetedeg, smör och pärlsocker för att bilda det bakverk som idag doftar så ljuvligt från bagerier och kök runt om i hela landet. Under 1600-talet fanns visserligen kryddiga och exklusiva bakverk som mest njöts av de riktigt välbärgade, men den runda snäckan fylld med socker och kanel lyste fortfarande med sin frånvaro.
Bageriernas stjärna på tjugotalet
Efter första världskrigets slut började det äntligen hända saker i de svenska bagerierna. Runt 1920-talet ökade tillgången på ingredienser som tidigare varit ransonerade eller väldigt svåra att få tag på. Vitt vetemjöl, socker, smör och kanel fanns återigen tillgängligt, och bagarna började experimentera. Genom att kavla ut vetedeg, stryka på en generös blandning av socker och kanel, för att sedan rulla ihop och skära upp den, skapades den form som idag känns så självklar. Till en början var detta dock en riktig lyxprodukt. Det krävdes en ganska tjock plånbok för att kunna unna sig en kanelbulle, och det dröjde ytterligare några decennier innan gemene man kunde njuta av den på regelbunden basis.
Det stora genombrottet runt köksborden
När 1950-talet ringde in förändrades samhället i rask takt. Ekonomin blomstrade och plötsligt blev smör och socker betydligt billigare. Nu spred sig doften av nybakat i de vanliga svenska hemmen. I den klassiska receptsamlingen Vår kokbok från 1951 fanns instruktioner för både kanellängder och snäckor, vilket gjorde det ännu enklare för hembagare att lyckas med jäsdegarna. Skolbarn kunde köpa sig en bulle på frukostrasten för några ören och det dröjde inte länge förrän detta söta bakverk blev den ohotade kungen på varje fikabord. Att bjuda på kaffe och nybakat blev en djupt rotad tradition och en symbol för hemtrevnad.
Dagen då bakverket fick sin egen högtid
Att ett så omtyckt bakverk till slut skulle få en egen dag i kalendern är kanske inte så konstigt. År 1999 instiftades Kanelbullens dag av Hembakningsrådet. Initiativet togs för att hylla den starka svenska fikakulturen och sätta ljuset på omsorgen som ligger bakom ett riktigt gott hantverk. Den 4 oktober blev det valda datumet, och sedan dess har dagen vuxit till en av årets allra mest firade temadagar. Bagerierna jobbar dygnet runt för att möta efterfrågan och det knådas för fullt i landets alla kök just den här höstdagen.
Hemligheten bakom den perfekta smaken
Det finns faktiskt en liten vetenskap bakom den där perfekta, trygga smaken. Världen bjuder på över 250 olika arter av kanelträd, men alla passar inte lika bra i en söt deg. Den sort som ofta används i svenska bullar heter Cinnamomum burmannii och hämtas främst från Indonesien. Den har en fyllig, kraftig smak som klarar av att hettas upp i ugnen utan att tappa sin karaktär. Ceylonkanel, som ibland kallas för äkta kanel, är mycket mildare och sötare. Den passar fantastiskt bra i vissa grytor eller indiska rätter, men riskerar att försvinna helt om den används som fyllning i ett bakverk. För att få den där klassiska, djupa kanelsmaken krävs alltså rätt sorts krydda.
