Julbordet känns tidlöst, men bakom varje rätt finns en historia av förändring. I den här videoartikeln förklarar måltidsexperten Richard Tellström hur svenska jultraditioner formats – och varför vissa rätter nu är på väg att ta över huvudrollen.
I klippet reder Richard Tellström ut hur vårt julbord har vuxit fram, vilka rätter som är äldre än vi tror och varför klassikerna ständigt omförhandlas.
Från förrättsbord till hel måltid
Det svenska julbordet började som ett förrättsbord som serverades före en varm huvudrätt, ofta lutfisk. Under 1900-talets senare hälft växte det till en hel måltid och tog över hela julfirandet.
Rätter med tusenåriga rötter
Korv, revbensspjäll, gröt och sill har funnits på julbordet i olika former i hundratals år. Sillen var länge nödvändig vintermat och har med tiden utvecklats till dagens många inläggningar och smaksättningar.
Det moderna julbordet tar form
Många rätter som i dag känns självklara är relativt nya. Köttbullar tog plats först på 1970-talet, lax blev vanlig under 1990-talet och sallader samt grönare inslag har vuxit i takt med förändrade matvanor.
Julskinkan tappar mark
Julskinkan blev allmänt spridd först under mitten av 1900-talet. I dag minskar dess dominans, bland annat eftersom många inte vill hantera stora mängder rester. Mindre skinkor och alternativa huvudrätter har därför blivit allt vanligare.
Janssons frestelse kliver fram
Janssons frestelse skapades i Stockholm på 1920-talet och slog igenom under krigsåren. Med tiden blev den rikare och mer uppskattad. I dag pekar flera undersökningar på att den för många är minst lika viktig som julskinkan – och i vissa hem helt oumbärlig.
Tradition som långsam rörelse
Julbordet förändras långsamt. Nya rätter måste kännas trygga och bekanta för att accepteras, samtidigt som gamla favoriter kan förlora sin självklara plats. Det som består är inte exakt vad som står på bordet – utan känslan av gemenskap runt det.
