Är vi människor köttätare, växtätare eller allätare?

Vi har inte vassa klor att fälla byten med, och inga imponerande tänder för att slita isär köttstycken. Alltså borde vi inte äta kött. Men människor har ju alltid ätit kött! Hur ligger det till med det här egentligen?

De tre olika ättyperna

• Växtätare lever uteslutande eller huvudsakligen på växter, och deras kroppar är anpassade för detta. De har vanligen platta tänder för att kunna mala växtmaterial, långa tarmar för att kunna smälta maten, och en tarmflora som klarar av att smälta cellulosa och annan svårsmält kost.
  
  
• Köttätare livnär sig uteslutande eller huvudsakligen på djurvävnad. De har vanligen vassa tänder för att kunna slita isär köttet, och korta tarmar då kött inte innehåller några fibrer som tar längre tid att smälta. De behöver också något som hjälper dem fånga sitt rov, till exempel klor, sprintförmåga eller gift.
  
  
• Allätare lever på både kött och växter. Det finns ingen strikt definition av hur stor del av kosten som måste vara det ena eller det andra för att klassas som allätare. Allätare saknar vanligtvis specialisering för att äta kött eller växter – deras egenskaper ligger någonstans emellan växtätarnas och köttätarnas. 

Vilka ledtrådar ger människans ursprung

Låt oss börja med att fastställa att människan inte utvecklats från schimpanserna eller någon annan nu levande primat. Vi är fortfarande stora apor, hominider, av samma primatfamilj som till exempel gorillor och schimpanser. Släktet homo uppstod för snart tre miljoner år sedan, och vår egen underart, homo sapiens sapiens, har funnits i drygt trehundra tusen år. Mycket hinner hända under så lång tid!

Det sägs ofta att människans stora hjärna utvecklades när vi började äta kött. Arkeologiska fynd visar dock att hominider åt kött och benmärg från både små och stora djur redan för 2,6 miljoner år sedan, det vill säga långt innan den moderna människan uppstod. 

Om vi tittar på vår närmaste släkting, bonobon, så äter den huvudsakligen frukt, men också blad, frön och blommor. Kosten kompletteras med larver och termiter, och ibland en liten antilop. Mest troligt var det ungefär så våra förfäder åt. 

Argument för och emot vanliga påståenden

• Vår överlägsna hjärna har vi fått tack vare köttätande. Animaliska produkter ger oss fett och protein, men hjärnan behöver kolhydrater. Samtidigt som vi började äta kött började vi också tillaga mat, framför allt stärkelserika rotfrukter. För att bryta ned dessa behöver vi ett enzym som heter amylas. Under tiden vi började tillaga mat ökade även antalet gener som kodar amylas. Hjärnan kunde utvecklas för att vi fick bättre tillgång på energi.

• Tänderna visar att vi är växtätare. Våra tänder är verkligen väl utvecklade för att tugga växter. Men det håller inte som bevis för att vi inte är skapta för att äta kött. Vi har istället en förmåga att använda verktyg, och hur stora huggtänder behöver du för att äta myror? Omvänt har pandor och orangutanger imponerande vassa tänder, trots att de äter huvudsakligen bambuskott respektive frukt.

• Vi behöver vitamin B12 som bara finns i animaliska produkter. Men gorillor till exempel har samma behov, och får i sig B12 genom bakterier och insekter som finns på de blad de äter. Vår mathygien ser – tack och lov! – annorlunda ut idag, och vi behöver tillskott om vi inte äter animaliska produkter. Men det beror på mer på hur vi lever nu än på hur vi är skapta. 

• Våra långa tarmar och vår tarmflora är till för att kunna ta hand om växtbaserad föda. Men det utesluter inte att vi kan smälta även kött. 

• Köttätande djur kan själva syntetisera C-vitamin. Det kan inte vi människor, utan vi måste få i oss det via frukt och grönsaker. Men igen, det utesluter inte att vi äter kött också. 

Finns det medicinska skäl för det ena eller det andra?

Det finns gott om studier som tittar på hur kost påverkar vår hälsa, och de visar entydigt att vi blir friskare ju mer vi äter från växtriket, och att hög konsumtion av animaliska och processade livsmedel är förknippad med flera hälsoproblem.

Till en viss del kan det förmodligen förklaras med att många som äter veganskt eller vegetariskt också har en mer hälsosam livsstil i övrigt. Men vi kan också lägga samman det med hur många livsstilssjukdomar ökat i takt med köttkonsumtionen i modern tid. Kanske ska det tolkas som att vi liksom våra närmaste släktingar ska äta växtbaserat, eventuellt kompletterat med någon liten larv emellanåt?

Och rent biologiskt räknas vi människor som allätare, för att begreppet inom biologin beskriver vad vi faktiskt äter, och inte hur vi enligt någon teori bör äta utifrån art.