fbpx
Hem Övrigt Mat – vad är den bra för?

Mat – vad är den bra för?

av Maria Starberg

Mat! Mat! Mat! Mat håller världen vid liv. Läs vidare för att lära dig mer om mat.

 

Mat – det vi behöver för att överleva

Människors mat produceras genom jordbruket och trädgårdsarbete. Födan inkluderar både vegetabiliska och animaliska källor. Mat innehåller de näringsämnen som människor behöver för att leva hälsosamt, som proteiner, fetter, kolhydrater, vitaminer och mineraler. Vi älskar alla att äta. Mat som produceras genom jordbruk eller trädgårdsarbete kan förändras genom industriella processer och denna mat innehåller vanligtvis ett antal naturliga ingredienser och tillsatser. De flesta producerar inte sin egen mat och måste köpa mat som tillverkats och förberetts av andra innan tillagning.

Näringsämnen vi får av maten

Den främsta anledningen till att vi äter är helt enkelt för att överleva. Alla organismer behöver äta för att överleva och vara hälsosamma. Näringsämnena vi får av vår mat är avgörande för att kroppen ska fungera som den ska. Näringsämnen är kemiska element och sammansättningar som används vid människans metabolism.

  1. Kolhydrater- dessa sammansättningar består av sockerarter och delas in efter sitt antal sockerarter: monosackarider är de enkla sockerarterna som fruktos och glukos; disackarider som sackaros och laktos; oligosackarider och polysackarider är större sockersammansättningar som stärkelse, glykogen och cellulosa. Kolhydrater är kroppens främsta energikälla.
  2. Fetter – består av glycerin och tre fettsyramolekyler. Fetter har flera uppgifter i kroppen. De kan fungera för att lagra energi, för att isolera kroppen, skydda de vitala organen och för att hålla cellerna korrekt fungerande.
  3. Proteiner – organiska sammansättningar som består av aminosyror och bindningar av peptider. Vissa proteiner vi behöver kan inte produceras av kroppen. Proteiner bryts ner till fria aminosyror genom matsmältningsprocessen.
  4. Vitaminer – dessa är organiska sammansättningar som är väsentliga för kroppen. Vitaminer fungerar vanligtvis som koenzymer för de olika proteinerna i kroppen.
  5. Mineraler – dessa är i grunden spårämnen, salter eller joner som zink, järn och kalcium. Dessa mineraler behövs för att kroppens metabolism ska fungera korrekt.

Vad smakar det som?

Vi har fem olika sorters smak, sött, surt, bittert, salt och umami. I regel är det födan som kan ge oss mest energi som smakar bäst, medan de bittra smakerna inte är lika njutbara. Vi njuter främst av att äta söt och fet man då det är dessa som ger oss mest energi.

  1. Sött – den mest populära smaken som kommer av enkla sockerarter, eller disackarider. Kolhydrater har en söt smak, såväl som artificiella sötningsmedel som används för att efterlikna sockermolekylerna.
  2. Surt – orsakas vanligtvis av syror såsom vinäger. Exempel på sur mat är citrusfrukter som citroner, apelsiner och lime.
  3. Salt – denna smak orsakas av en alkalimetall som sodium och potassium. Nästan all mat har salt i sig i låga till medelhöga nivåer för att förstärka dess smak. Salter är viktiga för att kroppen ska behålla sin elektrolytbalans, vilken sköts av excretionssystemet. Salter har ofta används vid olika sätt att konservera mat.
  4. Bittert – detta anses vara en mindre njutbar smak som kännetecknas av en skarp smak. Exempel på smaken är osötad mörk choklad och citron.
  5. Umami – detta är en japansk term för utsökt och orsakas av glutamat, särskilt av mononatriumglutamat (MSG). Lax och svamp anses höga i umami.

Hur mat tillagas

I regel är tillagningen av mat representativ för ett lands kultur, och kan också anses vara ett sätt att kommunicera. Olika kulturer har egna sätt att förbereda sin mat och använder sig av olika kryddor och andra ingredienser som är unika för den specifika kulturen. Varje kultur har sin egen identitet vid tillagning av mat. Till exempel kan maten tillagas och serveras kryddig, varm eller kall efter preferens och praxis. Det finns många olika faktorer som spelar in när det gäller hur mat tillagas. Dessa inkluderar religion, moral, aktivism och miljö.

Facebook Kommentarer

Du kanske också gillar

Skriv en kommentar